﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 2418
Titel Begrepp i begravningsverksamhet
Titel.kortform Begrepp i begravningsverksamhet
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår 2014
Utgåvenr
Ställe
ISBN-kod
ISSN-kod
Bakgrund Ett terminologiprojekt initierades i februari 2004 och avslutades med utgivningen av Gröna Fakta 5/2004, Skötselmanual Kyrkogårdar 2004. Detta följdes upp med ytterligare ett projekt som beskrev begrepp som används inom begravningsverksamhet och som resulterade i Gröna Fakta 5/2005, Begrepp i begravningsverksamhet 2005. Ytterligare begrepp har beskrivits i Kyrkogårdshandboken 2012, Stad och Land nr. 182. Sedan dess har det kommit lagändringar som gör att dokumentet behöver uppdateras, utvecklas och kompletteras. För några begrepp har innebörden förskjutits och dessa behöver därför justeras för att motsvara praxis. Precis som med de tidigare begreppssamlingarna är tanken att det nu föreliggande arbetet ska fungera som ”rikslikare” för gemensam uppfattning om vad de olika begreppen står för. Samråd med Riksantikvarieämbetet har skett vid framtagandet av dokumentet.
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation SLU m.fl.
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE begravningshuvudman
svSYTE huvudman för begravningsverksamheten
svSYTE huvudman
svDF församling inom Svenska kyrkan eller kommun som ska anordna och hålla allmänna begravningsplatser för dem som är folkbokförda inom ett visst geografiskt avgränsat förvaltningsområde
RF 1 kap. 1 § begravningslagen (1990:1144)
svAN Beträffande huvudmannens uppgifter hänvisas till 2 kap. 1 § samt 9 kap. 6 § begravningslagen (1990:11 44).

svTE upplåtare
svDF den som innehar och förvaltar en allmän begravningsplats
svRETE allmän begravningsplats, gravrätt
svAN Begreppet används beträffande gravrätt och vid upplåtande av sådan. Upplåtaren är alltid en huvudman eller församling.

svTE territoriell församling
svSYTE församling
svSA i Svenska kyrkan
svDF de som tillhör samfundet och som är bosatta inom församlingens geografiska område
RF 1 kap. 1§ begravningslag (1990:1144). Församling. http://www.ne.se/lang/församling, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-11-13.

svTE icke-territoriell församling
svSYTE personell församling
svSYTE församling
svDF enhet eller ett samfund, som oberoende av territoriell gemenskap har bildats för religiösa behov
RF 1 kap. 1§ begravningslag (1990:1144). Församling. http://www.ne.se/lang/församling, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-11-13.

svTE begravningsverksamhet
svDF de olika åtgärder som har direkt samband med förvaltningen av allmänna begravningsplatser
RF 1 kap 1 § begravningslagen (1990:1144).
svRETE allmän begravningsplats

svTE begravningsavgift
svFK Begravningsavgiften debiteras via skattsedeln enligt den lokalt beräknade, föreslagna och av Kammarkollegiet fastställda avgiftssatsen där skattskyldig är folkbokförd. Avgiften ska täcka:
   • Kostnaderna för att hålla begravningsplatsen i ordnat och värdigt skick, vilket också innebär administration, förvaltning och skötsel av allmänna ytor.
   • Vissa tjänster
   För den som vid dödsfallet var folkbokförd inom en huvudmans förvaltningsområde ska huvudmannen utan kostnad för dödsboet tillhandahålla
   - gravplats eller motsvarande på allmän begravningsplats under en tid av 25 år,
   - gravsättning inklusive gravöppning, återfyllning och iordningställande av öppnad grav,
   - transporter från det att huvudmannen övertagit ansvaret för stoftet till dess att gravsättning har skett, med undantag av transport för gravsättning utanför huvudmannens område, om inte transporten beror på ett avtal om tillhandahållande av särskilda gravplatser,
   - kremering,
   - lokal för förvaring och visning av stoftet, samt
   - lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler.
RF 9 kap 6 § begravningslagen (1990:1144).

svTE kyrklig clearing
svSYTE clearing
svDF ersättningar mellan församlingar för kyrkliga handlingar

svTE begravningsclearing
svSYTE clearing
svFK Innebär att om dödsboet önskar gravsätta hos annan huvudman än den där den avlidne varit folkbokförd, får huvudmannen där gravsättningen sker ersättning för de obligatoriska tjänsterna (9 kap. 6, 7 §§ begravningslagen (1990:1144)) från folkbokföringshuvudmannen. Taxorna fastställs årligen av Kammarkollegiet (Kammarkollegiets föreskrift om taxa vid begravningsclearing).

svTE begravningsplats
svSYTE griftegård
HONR 2
svDF områden eller utrymmen som är behörigen anordnade för förvaring av avlidnas stoft eller aska och som har tagits i anspråk för detta ändamål
svEX Kyrkogårdar eller andra gravområden, minneslundar, kolumbarier eller urnmurar.
svRETE kolumbarium, kyrkogård, minneslund, urnmur

svTE allmän begravningsplats
svDF begravningsplats som är anordnad av församlingar, av kommuner eller annars av det allmänna
svRETE gravplats
svAN På en allmän begravningsplats ska gravplats beredas för den som vid dödsfallet var folkbokförd inom församlingen eller kommunen.
RF 1 kap 1 § begravningslagen (1990:1144)

svTE särskild gravplats
svFK Huvudman ska inom det egna förvaltningsområdet eller inom ett närbeläget förvaltningsområde, tillhandahålla särskilda gravplatser för dem som inte tillhör något kristet trossamfund. Församling som är huvudman bör samråda med och informera företrädare för dem inom förvaltningsområdet som inte tillhör något kristet trossamfund i frågor som rör förvaltningen av de särskilda gravplatserna. Vid anläggning, utvidgning eller väsentlig ändring av en allmän begravningsplats ska församlingen samråda med företrädare för andra trossamfund och övriga berörda parter.
RF 2 kap 2 § begravningslagen (1990:1144).

svTE enskild begravningsplats
svDF annan begravningsplats än allmän
RF 1 kap 1 § begravningslagen (1990:1144).
svRETE allmän begravningsplats
svAN Enskilda begravningsplatser får endast anordnas och hållas av stiftelser och trossamfund efter tillstånd från länsstyrelse.
RF 2 kap 6 § begravningslagen (1990:1144).

svTE kyrkogård
svSYTE griftegård
HONR 1
svDF begravningsplats invid en kyrka, eller en begravningsplats där det tidigare även funnits en kyrka

svTE kyrkotomt
svDF område kring en kyrkobyggnad som hör samman med byggnadens funktion och miljö men som inte är begravningsplats
svRETE begravningsplats
svAN Till kyrkotomt hör
   - Ett område kring en fristående klockstapel som hör samman med en kyrkobyggnad utan att vara placerad i anslutning till denna, och
   - En begravningsplats, eller del av en begravningsplats, som efter tillstånd från länsstyrelsen enl. 2 kap 14 § begravningslagen (1990:1144) helt eller delvis lagts ned eller överlåtits, och som är belägen i anslutning till kyrkobyggnad.

svTE gravbok
svSYTE gravregister
svFK Ska föras av den som förvaltar en allmän begravningsplats. I gravboken eller gravregistret ska för varje belagd eller upplåten gravplats anges 
   1. nummer enligt gravkartan,
   2. namn, personnummer och adress på den eller dem som gravplatsen har upplåtits, överlåtits eller gått över till,
   3. tiden för upplåtelsen,
   4. namn och personnummer på den som har gravsatts inom gravplatsen samt dödsdag och hemort vid dödsfallet,
   5. datum för gravsättning samt stoftets eller askans läge inom gravplatsen, och
   6. datum när gravrätten har återlämnats, förverkats eller på något annat sätt upphört.
   Äldre gravplatser och gravar anges då så fullständigt som möjligt.
RF 4--5 §§ begravningsförordning (1990:1147)

svTE gravrätt
svDF rätt som uppkommer när en bestämd gravplats på en allmän begravningsplats upplåts av den som förvaltar begravningsplatsen till någon för gravsättning
RF 1 kap. 1 § begravningslagen (1990:1144, 2012:133)
svAN Från och med år 2000 är den kostnadsfria upplåtelsen 25 år. (9 kap 6 § begravningslagen (1990:1144))
   Gravrättsinnehavaren får bestämma om vem som ska gravsättas inom gravplatsen, utformningen av gravanordningen och om gravplatsens utsmyckning. Innehavaren har ansvar för att gravplatsen hålls i ordnat och värdigt skick. (7 kap. 3, 21, 25, 26 §§ begravningslagen (1990:1144, 2012:133))

svTE begränsad gravrätt
svFK En gravrätt får upplåtas med begränsningar som avser bestämmande över gravanordningens utseende och beskaffenhet samt gravplatsens utsmyckning och ordnande i övrigt. Vid upplåtelse av en begränsad gravrätt ska upplåtaren ha ansvar för att gravplatsen hålls i ordnat och värdigt skick. (7 kap. 8 § begravningslagen (1990:1144), 7 § begravningsförordningen (1990:11)) Begränsningarna ska framgå av gravbrevet.

svTE förbehållsgrav
svFK Om någon gravsätts inom en bestämd gravplats på en allmän begravningsplats och gravplatsen inte kan upplåtas till någon med gravrätt, ska gravplatsen förbehållas den avlidne under minst 25 år.
RF 8 kap. 1 § begravningslagen (1990:1144, 2012:133). En sådan gravplats kallas vanligen förbehållsgrav.
svRETE allmän begravningsplats, gravplats

svTE återlämnande av gravrätt
svFK Gravrätten får återlämnas till upplåtaren. En gravrätt som har återlämnats får efter ansökan hos upplåtaren, inom 25 år efter senaste gravsättningen, återupptas och upplåtas till någon som tillhör den personkrets som anges i 7 kap. 11 § i begravningslagen. Gravrätten får inte överlåtas eller återlämnas mot betalning.
RF 7 kap. §§ 12 och 13,begravningslagen (1990:1144).
svRETE upplåtare

svTE förtida upplåtelse
svDF upplåtelse av gravplats till en person som under livstiden önskar försäkra sig om att få gravsättas på en bestämd gravplats
svAN Respektive huvudman får själv avgöra om man vill tillhandahålla en sådan tjänst.

svTE gravbrev
svDF bevis på innehav av gravrätt och är ett utdrag ur gravboken eller gravregistret
svRETE gravrätt, gravbok
svAN Gravbrevet överlämnas till gravrättsinnehavaren som kvitto på gravrättens innebörd vid tiden för gravbrevets utfärdande.
   Upplåtaren ska utfärda gravbrev till bevis om att gravrätten upplåtits. (7 kap 7 § begravningslagen (1990:1144))

svTE gravrättsinnehavare
svDF den eller de personer som antecknats i gravboken eller gravregistret som innehavare av en gravrätt
RF 7 kap 1 § begravningslagen (1990:1144)
svRETE gravrätt, gravbok

svTE god gravkultur
svFK God gravkultur är att vårda begravningsplatsen och gravplatserna på sådant sätt att estetik och goda sedvänjor upprätthålls.
RF 7 kap 26 §§ begravningslagen (1990:1144), prop. 2011/12:51.

svTE bisätta
svUPTE bisättningslokal
svUPTE bisättning
svDF flytta den avlidne från ett bårhus till ett gravkapell eller kyrka i avvaktan på begravningsceremonin/gravsättningen
svRETE begravningsceremoni, gravsättning
svAN I samband med bisättningen görs den avlidne i ordning; kläs och läggs i kista.
 Kistan med den avlidne sätts i lokal för förvaring, s.k. bisättningslokal.

svTE begravning
svDF handlingar och åtgärder inför och i samband med gravsättningen av den avlidne
svRETE begravningsceremoni, gravsättning, kremering
svAN Begreppet innefattar moment som omhändertagande samt visning av den avlidne, visning, begravningsceremoni, minnesstund, kremering och gravsättning.

svTE begravningsordning
svDF ordning som följs vid en begravningsceremoni
svEX Svenska kyrkans, frikyrkors eller andra trossamfunds ordning.

svTE begravningsceremoni
svUPTE begravningsgudstjänst
svDF del av begravningen där bl.a. familj, släkt och vänner under ceremoniella former tar farväl av den avlidne
svAN En begravningsceremoni i Svenska kyrkans och andra samfunds ordning kallas begravningsgudstjänst.

svTE kremationsbegravning
svDF begravning som avslutas med gravsättning av aska/urna
svRETE gravsättning

svTE begängelseform
svUPTE jordbegängelse
svUPTE eldbegängelse
svDF sätt på vilket kroppen efter en avliden förvandlas till ben eller aska
svRETE jordbegravning, kremering
svAN De begängelseformer som tillämpas i Sverige är jord- eller eldbegängelse (jordbegravning och kremering).

svTE jordbegravning
svSYTE kistbegravning
svDF begravning som avslutas med gravsättning av kista
svRETE gravsättning

svTE gravsättning
svDF placering av stoft eller aska inom en bestämd gravplats eller inom ett gemensamt gravområde utan bestämda gravplatser eller utströende av aska i minneslund eller på någon annan plats än begravningsplats
RF 1 kap 1 § begravningslagen (1990:1144, 2012:133)
svRETE begravningsplats, gemensamt gravområde, gravplats, minneslund

svTE gravfrid
svFK Gravfrid råder över gravsatt stoft eller aska efter det att gravsättning ägt rum. Gravfriden är evig och kan endast brytas med stöd av lagen. (6 kap. 1 § begravningslagen (1990:1144)) Stoft eller aska får då inte skadas.
svRETE aska, gravsättning, stoft

svTE griftefrid
svFK Griftefrid är ett lagstadgat krav på respektfull behandling av den avlidnes kvarlevor. Till ansvar för brott mot griftefriden döms den som obehörigen flyttar, skadar eller skymfligen behandlar den avlidnes kvarlevor, stoft eller aska, öppnar grav eller på annat sätt gör skada på kista, urna, grav eller något annat vilorum för de döda. ”Brott mot griftefrid” är en gärning som kan leda från böter till fängelse i högst två år.
RF 16 kap 10 § Brottsbalken

svTE stoft
svDF avlidens kropp
RF http://www.fonus.se/veta -mera/begravning/gravsattningen/kremering/

svTE aska
svDF det som återstår efter kremeringen av en avliden person
RF http://www.fonus.se/veta -mera/begravning/gravsattningen/kremering/
svRETE kremering

svTE benrester
svFK Med benrester menas skelettdelarna.

svTE gruskyrkogård
svDF begravningsplats där gravplatserna i huvudsak är täckta med grus eller sand, ofta omgivna av stenramar

svTE gräskyrkogård
svDF begravningsplats med sammanhängande klippta gräsytor, åtskilda endast av gångar, häckar eller friväxande buskage
svAN Gräskyrkogården har uppstått som ett resultat av tillgången till nya maskiner som rationaliserat skötseln.
   Till viss del överlappar gräskyrkogård, skogskyrkogård och landskapskyrkogård varandra eftersom gräskyrkogården är vanlig både på skogskyrkogårdar och på landskapskyrkogårdar. Skogskyrkogården kan också vara en typ av landskapskyrkogård. Gräskyrkogård och landskapskyrkogård utvecklades i en tid när det svenska landskapet var utgångspunkt och ideal för olika typer av stadsplanering och trädgårdskonst och har stark koppling till funktionalismen och dess hälsoideal.

svTE landskapskyrkogård
svDF begravningsplats som till formen efterliknar det omgivande kulturlandskapet, som också utgör stommen i anläggningen
svEX Berthåga begravningsplats, Uppsala och S:t Sigfrid, Borås.
svAN Till viss del överlappar gräskyrkogård, skogskyrkogård och landskapskyrkogård varandra eftersom gräskyrkogården är vanlig både på skogskyrkogårdar och på landskapskyrkogårdar. Skogskyrkogården kan också vara en typ av landskapskyrkogård. Gräskyrkogård och landskapskyrkogård utvecklades i en tid när det svenska landskapet var utgångspunkt och ideal för olika typer av stadsplanering och trädgårdskonst och har stark koppling till funktionalismen och dess hälsoideal.

svTE parkkyrkogård
svDF begravningsplats med enkel utformning och öppen, parkliknande planlösning, som antingen har formats medvetet eller utvecklats över tid
svRETE kvarter
svAN Parkkyrkogårdar har ett enkelt gångsystem, ofta kantat av alléer som delar in kyrkogården i kvarter. Oftast är det stora fria ytor mellan gravplatser och gravsättningsområden. Begreppet parkkyrkogård avser även stadskyrkogårdar med delvis nedlagda kvarter som omgestaltats så att de fått en parkkaraktär.

svTE skogskyrkogård
svDF begravningsplats med ett omgivande landskap som bildar utgångspunkt och spelar en överordnad roll för begravningsplatsens arkitektoniska lösning
svAN Skogskyrkogården anspelar på den nordiska traditionen av samhörighet med naturen och tar sin utgångspunkt i den befintliga topografin. Skogskyrkogårdar kan även vara anlagda.
   Till viss del överlappar gräskyrkogård, skogskyrkogård och landskapskyrkogård varandra eftersom gräskyrkogården är vanlig både på skogskyrkogårdar och på landskapskyrkogårdar. Skogskyrkogården kan också vara en typ av landskapskyrkogård. Gräskyrkogård och landskapskyrkogård utvecklades i en tid när det svenska landskapet var utgångspunkt och ideal för olika typer av stadsplanering och trädgårdskonst och har stark koppling till funktionalismen och dess hälsoideal.
svEX Skogskyrkogården i Stockholm är ett exempel på skogskyrkogård.

svTE ödekyrkogård
svUPTE ej aktiv kyrkogård
svUPTE övertalig kyrkogård
svUPTE övertalig begravningsplats
svUPTE fast fornlämning
svUPTE nedlagd kyrkogård
svDF kyrkogård eller begravningsplats där man slutat begrava och som med tiden ”upphört” att vara begravningsplats
svAN Ibland används uttryck som ej aktiv kyrkogård, övertalig kyrkogård eller begravningsplats, fast fornlämning eller nedlagd kyrkogård.
   Så länge en sådan begravningsplats eller kyrkogård sköts är den i lagens mening en begravningsplats även om man upphört med begravningsverksamhet. (4 kap 11--15 § lag (1988:950), ändrad (2000:265) om kulturminnen m.m.)
   Upphör däremot skötseln under en längre tid, kan begravningsplatsen komma att betraktas som fornlämning enligt 2 kap. KML. Dock ska den för att betraktas som fornlämning vara varaktigt ”övergiven”. (Fornlämningsregistret, FMIS, är ett informationssystem som indikerar om en plats är fornlämning eller ej men det legala avgörandet åligger respektive länsstyrelse.) Ödekyrkogårdar kan tas i bruk på nytt, med undantag för om ödekyrkogården klassats som fast fornlämning med nummer i fornminnesregistret. (2 kap. Kulturmiljölagen (1988:950).)
   Finansieringen av skötseln övergår till församlingen om det rör sig om en allmän begravningsplats som tagits ur bruk.


svTE invigning
svFK Invigning av begravningsplatser som tagits i bruk före den 1 april 1991 skedde tidigare med förstöd av tidigare lag (Jordfästningslagen).
svRETE begravningsplats

svTE gravskick
svFK Med gravskick avses olika typer av gravar, t.ex. minneslund, kistgrav, urngrav och grav genom utströende av aska utanför en begravningsplats.
svRETE begravningsplats, minneslund

svTE gravsättningsområde
svDF gemensamt gravområde avsett för nedsättning av aska, urna eller kista
svEX Minneslund, askgravlund eller kistminneslund.
svRETE askgravlund, kistminneslund, minneslund
svAN Ett gravsättningsområde är alltid inritat på gravkartan.

svTE kvarter
svDF område inom en begravningsplats, som är numrerat eller namngivet och består av flera gravplatser eller gravområden
svRETE begravningsplats, gravplats
svAN Kvarteren är ofta avgränsade av gångvägar. De är alltid inritade på gravkartan.

svTE grav
svDF utrymme som är ämnat för gravsättning av en avlidens stoft eller aska
svRETE aska, gravsättning, stoft

svTE gravplats
svDF bestämt område för en eller flera gravar
svRETE grav, gravrätt
svAN En gravplats är alltid inritad på gravkartan och upplåts vanligen med gravrätt.

svTE kistgravplats
svDF gravplats för en eller flera kistor
svAN I en kistgravplats ryms vanligtvis också urnor eller askor.

svTE familjegravplats
svFK Familjegravplats är en äldre benämning på en gravplats. Innehavaren köpte nyttjanderätten till gravplatsen (köpgrav). Familjegraven var avsedd för kistor och urnor och uppläts med gravrätt. Alternativet till familjegravplats var allmängrav, linjegrav eller allmänna varvet.
svRETE allmängrav

svTE urngravplats
svDF gravplats avsedd för urnor
svAN Urngravplatsen upplåts med gravrätt. Gravrättsinnehavaren betalar skötseln (eller sköter den själv) på urngravplatsen.

svTE askgravplats
svDF gravplats för askor/urnor
svAN På askgravplatsen är det möjligt för makar/partner/anhöriga att vila tillsammans. Den upplåts med begränsad gravrätt. Begränsningen består i gravanordningens utseende och beskaffenhet samt gravplatsens utsmyckning och ordnande i övrigt. Begreppet askgravplats är dock inte helt entydigt. RIFR Skillnad mot urngravplats?/HNI

svTE gemensamt gravområde
svDF gravar av gemensam karaktär
svEX Minneslund, askgravlund och kistminneslund.
svRETE askgravlund, kistminneslund, minneslund

svTE minneslund
svDF gemensamt gravområde för nedgrävning eller utströende av askor
svRETE gravanordning, gravsättning, smyckningsplats
svAN Anhöriga deltar inte i gravsättningen. Minneslunden ska inte förses med gravanordning. En minneslund har gemensam smyckningsplats.

svTE kistminneslund
svDF gemensamt gravområde för nedgrävning av kistor
svRETE gravanordning, gravrätt, gravsättning, smyckningsplats
svAN Anhöriga deltar inte i gravsättningen. Kistminneslunden ska inte förses med gravanordning. Den har gemensam smyckningsplats. (Enligt Begravningsförordningen (1990:1147), 6 §, gäller: I fråga om en minneslund eller ett annat gemensamt gravområde utan bestämda gravplatser ska gravboken eller gravregistret innehålla uppgifter om 1. namn och personnummer på den som har gravsatts inom området samt dödsdag och hemort vid dödsfallet, och 2. datum för gravsättning.) Gravplats upplåts utan gravrätt

svTE askgravlund
svDF gemensamt gravområde för gravsättning av askor med en gemensam plats för namn och smyckning
svRETE gravrätt, gravsättning
svAN Anhöriga kan vara med vid gravsättningen. Gravplats i en askgravlund upplåts vanligen utan gravrätt. Begreppet är inte entydigt.

svTE allmängrav
svUPTE linjegrav
svUPTE allmänna varvet
svFK Avser äldre typer av gravplatser för kista eller urna. Gravsättning skedde i löpande följd. Allmängravar uppläts utan kostnad och utan gravrätt. Gravsättning enligt detta system upphörde 1964. Kvarvarande gravplatser kan omvandlas till gravrätter.

svTE ensamgrav
svDF äldre typ av gravplats för en kista eller en urna
svAN Ensamgravar uppläts med gravrätt ofta utan kostnad. Begreppet användes bl.a. i Stockholms kyrkogårdsförvaltning och hade ursprungligen samma innebörd som ”allmängravar” men levde fortfarande kvar som begrepp så sent som på 1970-talet. Gravplatstypen ensamgrav för urnor rymde vanligtvis nio urnor.
svRETE allmängrav

svTE kolumbarium
svDF nisch för förvaring av kistor
svRETE begränsad gravrätt, gravplats
svAN Varje nisch är en gravplats och kan vara avsedd för kistor. Kolumbarier kan anläggas antingen inomhus eller utomhus. Gravplats i kolumbarium upplåts med begränsad gravrätt.
RF 7 kap 8 § begravningslagen 1990:1144. Se även 6 kap. 3 § om vad som ska ske med urnor/kistor när gravrätten löpt ut och ingen önskar förnya upplåtelsen.

svTE urnmur
svDF nisch för förvaring av urnor
svRETE begränsad gravrätt
svAN Varje nisch är en gravplats och kan rymma en eller flera urnor. Gravplats i urnmur upplåts med begränsad gravrätt.
RF 7 kap 8 § begravningslagen 1990:1144. Se även 6 kap. 3 § om vad som ska ske med urnor/kistor när gravrätten löpt ut och ingen önskar förnya upplåtelsen.

svTE smyckningsplats
svDF särskild plats i en minneslund, kistlund eller askgravlund
svRETE askgravlund, minneslund
svAN På smyckningsplatsen kan efterlevande sätta exempelvis snittblommor eller ljus.

svTE kransgård
svSYTE blomstergård
svDF särskilt iordningställd plats i anslutning till ceremonilokal där kransar, buketter och andra blomsterarrangemang kan läggas efter begravningsceremonin

svTE symbolisk flyttning
svFK Innebär att jord från gravplats, i stället för stoft eller aska, flyttas till en annan gravplats. Förfarandet är ett alternativ till flyttning av stoft eller aska när detta inte är möjligt.
svRETE gravplats

svTE exhumering
svFK Exhumering innebär att man tar upp stoft ur en grav, t.ex. för flyttning till annan gravplats eller för rättsmedicinsk undersökning.
svRETE gravplats, stoft

svTE kulturmärkning
svFK Kulturmärkning är ett begrepp som används vid åtgärder som syftar till att skydda begravningsplatser och avser då lagskydd av byggnader och miljöer av kulturhistoriskt intresse, t.ex. en hel begravningsplats, ett gravkvarter, en gravplats, en gravanordning eller en byggnad på begravningsplatsen. Skyddet kan innebära att träd och annan vegetation inte får tas bort och att växtligheten ska skötas på ett visst sätt. Det innebär lagskydd för att kulturmärkta objekt t.ex. inte får tas bort, rivas eller förändras på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet minskar. Kyrkobyggnader som är uppförda och kyrkotomter som har tillkommit före utgången av år 1939 får inte på något väsentligt sätt ändras utan tillstånd av länsstyrelsen. Även en kyrkobyggnad såväl som begravningsplats/kyrkogård som tillkommit efter 1939 kan genom beslut av Länsstyrelsen bli kyrkligt
 kulturminne.
svRETE kulturgravplats

svTE kulturgravplats
svDF gravplats som återgått till upplåtaren och gravanordningarna där bedöms ha ett sådant kulturhisto riskt värde att den ska bevaras
svAN Därefter betraktas gravanordningen som fast anordning på begravningsplats enligt 4 kap. 12 § KML och åtgärder på denna kräver därefter tillstånd från länsstyrelsen enligt 4 kap 13 § KML. Gravvårdar som kan komma ifråga för Kulturmiljöförordningens 19 § är framförallt gravhällar som ursprungligen haft sin placering inne i kyrkan, men har nu en sekundär placering.
RF 4 kap. 3, 6, 13, 14 och 15 §§ Kulturmiljölagen (1988:950).

svTE uppenbart vanvårdad gravplats
svFK Uttrycket uppenbar vanvård innebär inte att vanvården måste vara grov för att ett förverkande av gravplatsen ska få ske. Det räcker med att gravplatsen under en längre tid varit försummad. Tillfällig bristande skötsel kan aldrig leda till att kyrkogårdsförvaltningen vidtar några tvångsmedel. Förvaltningen ska ha sådana rutiner att det går att påvisa att gravplatsen är uppenbart vanvårdad och att så lång tid förflutit att även den mest tolerante person kan anse att gravplatsen är uppenbart vanvårdad. För att inte hamna i onödiga diskussioner om det verkligen är uppenbar vanvård, bör bedömningen göras först efter två hela växtsäsonger. Oftast är då ogräset ordentligt utbrett i en grusgrav med kanske halvmeterhögt sly. Det kan vara svårare att bedöma uppenbar vanvård på en gräsgrav utan rabatt, men då är förmodligen gräset invid gravstenen ordentligt högt och tovigt och även här kan sly förekomma invid gravstenen. (Förarbetet till begravningslagen, SOU 1961:5 s.125, samt 2013 års Kyrkogårdshandbok, sid. 102. Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. 2012.)
   Upplåtaren får förklara gravrätten förverkad, om gravplatsen är uppenbart vanvårdad och gravrättsinnehavaren inte avhjälper vanvården inom ett år efter det att han har delgetts föreläggande om att sätta gravplatsen i stånd. Föreläggandet ska innehålla upplysning om att gravrätten kan förverkas. (7 kap. 33 § begravningslagen (1990:1144))
svRETE upplåtare

svTE gravanordning
svDF gravvårdar och andra gravöverbyggnader, stenramar, staket eller andra liknande anordningar på en gravplats
RF 1 kap. 1 § begravningslagen (1990:1144).
svRETE gravplats
RIFR Extensionell definition!/HNI

svTE gravvård
svFK Gravvård är den vanligaste formen av gravanordning. En gravvård i sten kan bestå av en livsten, sidostenar, kapitäl, överliggare, pelare, sockel samt undersockel, dold sockel, gjutning, grundläggning som kan vara gjuten eller en prefabricerad monteringskonstruktion. Gravvården kan vara tillverkad
 av olika material, som t.ex. sten, trä eller glas.
svRETE gravanordning

svTE gravsten
svDF gravvård i sten
svRETE livsten, sidosten
svAN Avser livstenen och eventuella sidostenar.

svTE livsten
svDF gravvårdens huvudsten
 
svTE sidosten
svDF sten som står bredvid livstenen
svRETE livsten

svTE gravtumba
svDF kistformad gravanordning placerad ovan mark eller på golv
svAN Gravtumban är nästan alltid byggd av sammanfogade hällar. Ibland kan den vara smyckad med en liggande staty av den döde, eller vara utrustad med en baldakinliknande överbyggnad.

svTE gravhäll
svDF liggande platta, vanligtvis av sten eller gjutjärn på en gravplats
svRETE gravplats

svTE pulpetsten
svDF lutande, oftast mindre gravsten
 
svTE kapitäl
svDF del av en gravanordning, monterad ovanpå livstenen och eventuella pelare
svRETE livsten

svTE fundament
svDF gravanordningens synliga sockel, dolda sockel, undersockel, grundläggning, gjutning eller monteringskonstruktion
 RIFR Extensionell definition!/HNI

svTE gravram
svFK En gravram omger gravplatsen och ingår i gravanordningen. Den är oftast av sten.
svRETE gravanordning, gravplats

svTE blomsterlist
svDF tillbehör till gravanordningen som omger planteringsytan framför livstenen
svRETE gravanordning, livsten
svAN Den är oftast tillverkad av sten.

svTE begravningskapell
svDF byggnad som innehåller en särskild lokal eller ett särskilt rum för begravningsceremonier
svRETE begravningsceremoni
svAN Det kan även vara en lokal eller ett rum i större byggnad, t.ex. i en kyrka.

svTE krematoriekapell
svDF lokal för begravningsceremonier i eller i anslutning till en krematoriebyggnad
svRETE begravningsceremoni

svTE ceremonilokal
svDF lokal avsedd för begravningsceremonier
svRETE begravningsceremoni
svAN Sådan lokal, utan religiösa symboler, ska tillhandahållas av begravningshuvudmannen.

svTE lokal för förvaring och visning
svDF utrymme hos huvudmannen, avsett för förvaring av det kistlagda stoftet i avvaktan på begravningsceremoni, kremering eller gravsättning, samt för visning av den avlidne i kistan
svRETE begravningsceremoni, gravsättning, kremering
svAN Förvaringslokalen kallas ibland bisättningslokal. Denna lokal är försedd med kylanläggning för att förvaringen ska kunna ske på ett pietetsfullt sätt.

svTE bårhus
svDF byggnad eller ett rum för förvaring av avlidna på bår, i första hand i särskilda rum vid sjukhus eller andra typer av institutioner
RF Bårhusväsendet -- Huvudmannaskap m m. Transporter av avlidna. Socialdepartementet 1984.
svAN Bårhuset innehåller vanligtvis utrymmen för omhändertagande av döda, kylrum och svepningsrum samt andra utrymmen såsom visningsrum med mera.
RF Bårhusväsendet -- Huvudmannaskap m m. Transporter av avlidna. Socialdepartementet 1984.

svTE benhus
svDF mindre byggnad för synlig förvaring av uppgrävda människoben
svAN En gammal företeelse som inte längre förekommer i Sverige.

svTE kistmur
svDF anläggning som innehåller ett antal individuella nischer för kistor och varje nisch ska upplåtas med gravrätt
svRETE gravrätt, kolumbarium, urnmur
svAN Kistmur är en motsvarighet till urnmur eller kolumbarium.

svTE mausoleum
svDF fristående gravbyggnad för kistor och urnor
svRETE gravkor
svAN Nya mausoleer ska omfattas av regler för hur de kistor/urnor som förvarats där ska hanteras när gravrättstiden inte förlängs. (Se 6 kap. 3 § begravningslagen 1990:1144 om vad som ska ske med urnor/kistor när gravrätten löpt ut och ingen önskar förnya upplåtelsen.) För uppförande av nytt mausoleum kan bygglov krävas.
   Ur kulturmiljölagens perspektiv betraktas ett mausoleum som ett gravkor, dvs. en överbyggnad av en grav. Underhållsskyldigheten av mausoleet/gravkoret är i många fall knuten till ättlingar efter den avlidna person eller släkt som låtit uppföra mausoleet. Ärenden rörande mausoleer/gravkor måste ofta, med hänsyn till gamla urkunder, bedömas från fall till fall. (Riksantikvarieämbetet: Vägledning för tillämpning av kulturminnelagen (numera kulturmiljölagen) Kyrkliga kulturminnen s. 58 http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/6062/Rapp%202013_24.pdf?sequence=1)

svTE gravkammare
svDF gravrum som har formen av en kammare, byggd på gravplatsen i syfte att rymma kistor eller urnor
RF Nationalencyklopedin: http://www.ne.se/kammargrav, Hämtad 2013-11-11.
svRETE gravplats

svTE krypta
svDF underjordisk del av en kyrka
svRETE gravkammare
svAN Den är inte alltid ursprungligen avsedd som gravkammare även om gravar ofta tillkommit med tiden.

svTE sarkofag
svDF kista tillverkad av sten eller terrakotta för förvaring ovan jord av den avlidnes stoft
svRETE stoft
svAN En sarkofag är oftast utsmyckad.

svTE gravkor
svUPTE absid
svDF utrymme i en kyrka avsett för gravsättning
svRETE gravsättning
svAN Det kan vara en tillbyggnad till det ursprungliga koret. Gravkor kan vara i kyrkans källare eller i markplan, ibland som ut- eller tillbyggnad, absid, av en kyrka. Även fristående gravkor förekommer.

svTE ceremoniplats
svDF plats för högtidliga arrangemang av kyrklig eller borgerlig karaktär, inte nödvändigtvis i kyrka eller kapell, utan kan även finnas utomhus, exempelvis på en begravningsplats

svTE minnesplats
svDF plats som skapats för att hedra minne av en eller flera personer, t.ex. personer som omkommit i katastrofer, krig etc.
svAN En minnesplats på en kyrkogård eller begravningsplats är ofta försedd med inskription över avlidna när stoft eller aska saknas, spridits eller gravsatts på annan plats. Här sker ingen gravsättning och ingen gravrätt upplåts. Begravningshuvudmannen ansvarar för skötseln.

svTE lapidarium
svSA inom begravningsverksamheten
svDF samling av gravvårdar i olika material
svAN Det huvudsakliga syftet med ett lapidarium är bevarandet av själva gravvårdarna som i lapidariet har en sekundär placering. (7 kap. 37 § begravningslagen (1990:1144))
   Att anordna ett lapidarium är tillståndspliktigt enligt 4 kap 13 § KML.

svTE kyrkogårdsmur
svUPTE avtäckning
svFK En kyrkogårdsmur fungerar som avgränsning mellan kyrkogården/begravningsplatsen och kringliggande områden. Muren kan vara av natursten eller tegel, eller vara gjuten i betong. Fältstensmurar, murar av sprängsten, kvadermurar, rubbelmurar, kryssmurar, staplade skivor, blockstensmurar är exempel på murar gjorda av natursten. En kyrkogårdsmur kan antingen vara fristående eller fungera som stöd eller vara en barriärmur. Konstruktionen kan vara en kallmur som är dubbelsidig eller fristående, bruksmur, beklädnadsmur, blockstensmur eller av blandteknik. Kyrkogårdsmurens tak kallas avtäckning.
   Kyrkogårdsmurar som gränsar till jordbrukslandskap är skyddade enligt biotopskyddsförordningen. (7 kap 11 § miljöbalken och förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken)

svTE bogårdsmur
svUPTE bogård
svFK Bogårdsmur är en äldre beteckning för kyrkogårdsmur. När kyrkogården delades upp för olika hemman och gårdar hade kyrkogården en omgärdning som kunde bestå av träbalkar täckta av ett spåntak. Denna omgärdning kallades bogårdsmur och förvandlades sedan till kyrkogårdsmur.
 Flera källor, bl.a. Nationalencyklopedin och Svensk Uppslagsbok, menar att bogård är en gammal benämning på kyrkogård.

svTE stiglucka
svSYTE steglucka
svDF ingång till kyrkogård eller begravningsplats i form av en mindre byggnad med portvalv

svTE klivstätta
svDF trappor som finns på ömse sidor av en kyrkogårdsmur som gjorde det möjligt att kliva över muren, därav namnet
RF Stiglucka. http://www.ne.se/lang/stiglucka, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-11-11.)
svRETE kyrkogårdsmur
svAN Kan återfinnas i äldre kyrkogårdsmurar.

svTE kremering
svDF förbränning av stoft efter en avliden

svTE metallrester
svDF metaller som förekommer i kista samt ev. inplantat i stoft som sorteras bort på krematoriet

svTE askberedare
svFK En askberedare finfördelar resterna efter kremationen samt avskiljer metaller från askan innan askan läggs i en urna.
